Þórhallur Þráinsson

Till mottagare av Svenska Fornminnesföreningens Mandelgrenspris år 2025 utses Þórhallur Þráinsson, isländsk tecknare, illustratör och konstnär, för sina noggrant utformade rekonstruktionsbilder av exceptionell estetisk och konstnärlig kvalitet. Bilderna har blivit konstnärligt stilbildande och gjort honom till en av Nordens mest eftersökta konstnärer i sin genre, och har spelat en nyckelroll i hur den allmänna bilden av särskilt skandinavisk vikingatid har formats de senaste 20 åren.

Motiven rör sig på många skalnivåer: landskap, monumentala fornlämningar och bosättningar; historiska scener, gravmaterial, dräkter och artefakter. Välkända i Sverige är bl.a. Þráinssons bilder av gravar i svenska Birka och norska Kaupang, de sensationella båtbegravningarna från Salme i Estland, liksom ”völvegravar” från olika platser i Skandinavien och figurer från mytologi och saga. Genom Þráinssons illustrationer och rekonstruktioner i vetenskapliga och populära artiklar, museiutställningar mm, har det förflutna blivit både visuellt och vetenskapligt mer tillgängligt och begripligt för både forskning och publik. Arbetet är utfört i Nils Månsson Mandelgrens och Lennart Karlssons anda, med vetenskaplig förankring och konstnärlig känsla i förening, och Þórhallur Þráinsson är en mycket värdig mottagare av Svenska Fornminnesföreningens Mandelgrenspris.

Mandelgrenpriset år 2024 tilldelas professor Gunnar Almevik, Göteborg.

Gunnar Almevik har i hela sin yrkesgärning värnat kulturarvet och aktivt dokumenterat, experimenterat och utvecklat metoder för dess bevarande. Hans verksamhet genomsyras av önskan om att bilda och utbilda, och att skapa ”kreativa bryggor” mellan akademin och det omgivande samhället. Han har i sin forskning intresserat sig för bebyggelsehistoria, hantverk och kulturvård, och var bl.a. drivande i starten av Dacapo hantverksskola som lade grunden för den nuvarande utbildningen i kulturvård vid Göteborgs universitet. Som verksamhetsledare för Hantverkslaboratoriet har han arbetat med praktisk bebyggelsevård och utvecklingsarbete för kulturmiljövården. I projektet Medeltida träbyggnadskultur bearbetas och visualiseras det medeltida kyrkorummets och kyrkobyggandets rumsliga och sinnliga aspekter med digitala dokumentationsmetoder och verktyg.

Gunnar Almeviks gedigna kunskaper om traditionellt byggnadshantverk, dokumentation, rekonstruktion och visualisering, var bl.a. av avgörande vikt för återuppbyggnaden av Södra Råda kyrka som brann ner 2001. Kyrkan var välkänd för sina unika trävalv och sina överdådiga och välbevarade medeltida målningar. Dessa dokumenterades 1849 av Nils Månsson Mandelgren som också mycket aktivt bidrog till att kyrkan bevarades från rivning. Kyrkan kunde återinvigas år 2022 efter att ha rekonstruerats med likadana verktyg och samma teknik som när den byggdes på 1310-talet. Projektet har utgjort ett centralt forum för kunskapsöverföring inom byggnadsantikvarisk forskning och praktik. Idag leder Almevik i samarbete med ukrainska kollegor ett projekt för att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev, färdigställd under första halvan av 1000-talet, för att säkra kunskapen om byggnaden och dess interiör trots det pågående kriget.

Gunnar Almevik är, som synes, en mycket värdig mottagare av det pris som ska minna om konstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgrens gärning i form av ”banbrytande dokumentation av historiska och arkeologiska bilder, föremål och miljöer”. Liksom Mandelgren själv har Gunnar Almevik visat ett brinnande intresse för kulturhistoria men även för sin samtid, och för att kulturarvet ska kunna bestå, förstås och delas av alla.

Svenska Fornminnesföreningens styrelse

Mandelgrenpriset år 2023 tilldelas Albert Collins, rustningsmakarmästare,

Albert Collins är Sveriges första rustningsmakarmästare på 240 år. Yrket har varit utdött sedan 1781 då Olof Berg senast smidde en rustning. I sitt mästarprov tillverkade Albert en rustning från 1560-talet för Livrustkammaren. Albert har även tillverkat rustningar för Medeltidsmuseet och Kalmar slott samt i Spanien.

Det finns cirka 70 rustningsmakare i hela världen. Rustningsmakeri är en mycket ovanlig kompetens även internationellt sett, och här i landet är Alberts yrke helt unikt. Albert är numera en förebild både inom museivärlden och bland konstsmeder och han har även nått stort erkännande långt utanför Sveriges gränser. Hans öppenhet och vilja att sprida sina kunskaper, till exempel via sin bok om historiskt rustningssmide The making of a 16th Century armour: the Masterpiece Project, har ingen motsvarighet inom området, varken i Sverige eller internationellt.

Albert har gått den långa vägen och är helt autodidakt. När han började sin bana för över 30 år sedan fanns till exempel inte Youtube att ta lärdom av utan han fick titta på hur bilplåtslagare och kopparslagare arbetade och själv pröva sig fram. Även många av de verktyg som Albert använder har han själv tillverkat.

Tack vare Albert Collins är rustningsmakeriet nu ett officiellt yrke i Sverige, i vilket man numera kan ta gesäll- och mästarbrev.

Svenska Fornminnesföreningens styrelse

December 2022

Mandelgrenpriset år 2022 tilldelas Sigmund Oehrl, docent i arkeologi.

Sigmund Oehrl disputerade vid universitetet i Göttingen år 2008 med en avhandling om svenska runstenar. Han arbetar framför allt med skandinaviska run- och bildstenar från yngre järnåldern och är särskilt intresserad av deras ikonografi, tillkomst och kulturella sammanhang. Han är för närvarande anställd som forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, där han är projektledare för ”Ancient Images 2.0. A Digital Edition of the Gotlandic Picture Stones” (finansierat av Vetenskapsrådet). Projektet dokumenterar och analyserar gotländska bildstenar med digital fotogrammetri, framställer 3D-modelleringar av bildytor och stenar, analyserar ikonografin, och syftar till en uppdatering och komplettering av de tidigare existerande katalogerna med nya bildanalyser och ett utökat antal stenar och fragment. På så vis förhåller det sig tydligt och uttryckligen till tidigare arbeten av Sune Lindqvist, Jan Peder Lamm och Erik Nylén. Inom området har Oehrl publicerat ett stort antal artiklar och böcker. Särskilt ska uppmärksammas den omfattande och rikligt illustrerade Die Bildsteine Gotlands: Probleme und neue Wege ihrer Dokumentation, Lesung und Deutung, vol. 1-2 (2019) som visar både metoden och ett antal konkreta resultat.

Vill du läsa mer om projektet kan du följa den här länken.

Mandelgrenpriset år 2021 tilldelas länshemslöjdskonsulent Maria Neijman och förste antikvarie Amica Sundström för deras arbete med att fördjupa och bredda kunskapen om medeltida bild- och mönstervärldar och medeltida guldskinnstäcken genom dokumentation och rekonstruktioner. Prissumman är 100 000 kronor. Genom omfattande insamlande av exempel samt material- och teknikanalyser skapas en förståelse som sedan omsätts i hantverk enligt medeltida traditioner och principer. Genom att rekonstruera täckena genereras ny kunskap om materialets funktioner och begränsningar, men också insikter om vad som var möjligt att åstadkomma rent hantverksmässigt under täckets tillkomsttid. Maria Neijman och Amica Sundström har bland annat inom sitt företag Historical Textiles inventerat guldskinnstäcken utanför Sverige och nått nya och spännande vetenskapliga rön om hur täckena brukades och i många fall också återbrukats. De har i samarbete med handarbetsföreningar och andra intresserade återskapat både välkända och mindre kända textilier från medeltiden, spridit kunskap om äldre hantverkstekniker, och producerat rekonstruktioner till utställningar. Svenska Fornminnesföreningen vill med Mandelgrenpriset uppmärksamma Maria Neijman och Amica Sundström för deras gedigna historiska och materiella kunskaper, för kompetensen och den höga ambitionen i dokumentationsarbetet, och för deras genuina vilja att sprida kunskap om bildvärldar, föremål och hantverk. Exempel på rekonstruktionerna finns här, här och här.

2020 års Mandelgrenpris tilldelas filmproducenten, dokumentärfilmaren och regissören Mikael Agaton för hans framstående arbete med att presentera, synliggöra och tillgängliggöra historisk och arkeologisk vetenskap för en stor publik med filmen som medium. Prissumman är 100 000 kronor. Mikael Agaton är utbildad vid Konstfack och Dramatiska institutet och är även verksam som lärare inom film- och bildproduktion. Listan över hans uppdrag kan göras lång och hans produktioner har flera gånger belönats med välrenommerade utmärkelser, bland annat så mottog han 1997 George Foster Peabody Award för TV- dokumentären ”Livets mirakel”, om och med fotografen Lennart Nilsson. Agaton har också gjort flera filmer om samisk kultur och historia.

SVT- och UR-produktionerna är många och riktade både till barn, ungdomar och vuxna. ”Odens rike” om fornnordisk mytologi och gudasagor, den omskrivna ”Vikingarnas tid”, ”Runsa- fornborgens gåta”, ”Europas hällristningar”, ”Birka vikingastaden” och ”Bildvävens gåta”, bara för att nämna ett urval, lyfter alla fram den forntida världen. Mikael Agaton har med sin produktion av filmer och dokumentärer om forntid och samtid på ett både folkbildande och konstnärligt sätt i hög grad bidragit till att levandegöra och förmedla intresset för arkeologi och historia och samtidigt tillgängliggöra pågående forskning kring det förflutna.

Mandelgrenpriset år 2019 tilldelas FK Mats Vänehem, arkeolog och illustratör. Prissumman är 100 000 kronor. Mats Vänehem har kommit att specialisera sig på att illustrera historiska och arkeologiska arbeten, såväl mindre artiklar som hela böcker och utställningar. Han har också givit ut egna barnböcker (både bild och text) om ”Vikingar” och ”Hitta Historien”, samt, tillsammans med författaren Martin Widmark, serien om vikingabarnen Halvdan och Meia. Han har illustrerat och varit konstnärlig ledare för scenografin till ”Ragnfrids saga” (i upplevelsecentrumet Vikingaliv) och har i lyhörd dialog med uppdragsgivarna gjort otaliga miljöer/rekonstruktioner av till exempel Götavi, Gamla Uppsala och Nyköping till arkeologiska publikationer och utställningar. Mats Vänehems arkeologiska bilder är väl underbyggda och informativa samtidigt som de har en egen karaktäristisk konstnärlig gestaltning. Han kombinerar på ett föredömligt sätt arkeologisk kunskap med viljan att berätta och gestalta det förflutna och med ett mångsidigt konstnärskap – både i uppdragssammanhang och i sitt fria skapande.

2018 års Mandelgrenpris, med en prissumma om 100 000 kronor, tillfaller arkeologen och skulptören Oscar Nilsson för hans bidrag till att ge den svenska historien ett ansikte. Nilsson är representerad vid en rad olika museer och besöksmål både i Sverige och internationellt. Hans rekonstruktioner är många och alltid fascinerande realistiska. Kvinnan från Barum i Historiska museet, Birkaflickan, Bockstensmannen, Birger Jarl och flera andra som vi tidigare känt som skelett har genom noggrant arbete efter forensiska metoder kommit till liv som människor i Oscars händer. Fyndrapporter och osteologiska analyser, noggranna beräkningar och mätningar, 3D-rekonstruktioner av originalbenen och sist men inte minst en konstnärlig och driven skulptural fingertoppskänsla ligger till grund för de ansiktsrekonstruktioner som sakta men säkert växer fram i ateljén. Genom att förse kranierna med kött, muskler och hud av silikon och andra material låter han oss få se dem som de människor de en gång var och låter oss var och en få komma förhistorien och historien en liten bit närmare. Varje ansikte blir ett fönster till det förflutna redo att öppnas och upptäckas på nytt.

2017 års Mandelgrenpris tilldelas doktorand Michael Neiß. Prissumman är 100 000 kronor.

Michael Neiß är doktorand i arkeologi vid Uppsala universitet och arbetar med en avhandling om vikingatida spännens ornamentik, särskilt dess kognitiva och religiösa meningsinnehåll. Om detta ämne har han även föreläst och skrivit artiklar. En viktig idé för arbetet är att en del ornamental dekoration kan ha fungerat som piktogram vars mening kunde förstås inom det vikingatida, muntligt baserade, samhället. Som en del av sitt arbete med vikingatida spännen utgår Michael Neiß från egna, skickligt belysta och grafiskt distinkta fotografier, som bearbetats digitalt till analysbilder med överlägsen skärpa, bilder som separerar och förtydligar enskilda detaljer i spännenas ofta svårpenetrerade djurornamentik. Se exempel här och här. I detta arbete uppvisar han en enastående estetisk känsla för forntidens artefakter. Det är med stor glädje som Svenska Fornminnesföreningens styrelse beslutat att tilldela doktorand Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017.

Fotograf Gabriel Hildebrand tilldelas 2016 års Mandelgrenpris. Prissumman är 100 000 kronor.