Vårprogram 2024

Kära medlemmar, här är vårens spännande program. Anmäl dig till de olika programpunkterna till info@fornminnesforeningen.com. Ibland är det begränsat antal deltagare, så anmäl dig alltid om du vill vara säker på att få plats. Vi prickar av dig innan det börjar. Har du inte någon e-post? Anmäl dig via telefon till ordf. Tina Rodhe, tel. 076-850 31 04.

Du kan även ladda ned vårprogrammet komplett med fina bilder här nedan:


Gåtfulla händer från nordisk bronsålder
Onsdag 24 januari kl. 18.00. Plats: Historiska museet, Narvavägen 13–17, sal Hörsalen. Föranmälan krävs, ca 30 platser. Hämta din gratis biljett i kassan i samband med evenemanget.

I Nordens bronsålderskonst är olika former av händer ett av de äldsta och mest gåtfulla motiven. De återfinns på föremål, stenar och hällar, och gestaltas intressant nog olika beroende på i vilket sammanhang de skapats. I Bohuslän och norska Østfold förses hällbildernas människor och båtar med övernaturligt stora händer.

I Sydskandinavien huggs händer in i små resta stenar nära kulthus. I östra Sverige återfinns de främst dolda på baksidan av dräktspännen, men alldeles nyligen hittades den första kända handfiguren i Mälardalen! Bronsålderns handfigur är expressiv och visuell, men också dold och hemlighetsfull. Vad kan den ha betytt för bronsålderns människor?

Med Magnus Odebäck Ljunge, fil. dr. i arkeologi och forskare vid Stockholms universitet.


Hur gestaltas förhistorisk dräkt i TV-serien Historien om Sverige och annan populärvetenskap?
Söndag 11 februari kl. 14.00. Plats: Historiska museet, Narvavägen 13-17, sal Bifrost. Föranmälan krävs, ca 30 platser. Hämta din gratis biljett i kassan i samband med evenemanget.

En populärvetenskaplig gestaltning av det förflutna i bild, film eller återskapande inbegriper självklart klädedräkt, personliga tillbehör, frisyrer och liknande som ger en bredare förståelse och upplevelse av hur forntiden ”såg ut”. Det visuella helhetsintrycket är viktigt, men även detaljer som pekar på tillverkning, daglig användning, köns- och statusskillnader m.m.

Inte minst i stora satsningar som TV-serien Vikings och dramadokumentären Historien om Sverige spelar kläder och dräkter stor roll. Men ger de en rättvisande bild av hur det var? Finns det källor och är de tillräckliga? Vilka är de vanligaste misstagen – och hur petig ska man vara egentligen?

Med Amica Sundström och Maria Neijman, textilexperter.


”Morden i katedralen”: Jungfru Marie psaltares brödraskap och Mariaskåpet i Strängnäs domkyrka
Måndag 25 mars, kl. 18.00. Föredraget sker via Zoom.

Det flandriska Mariaskåpet i dopkapellet i Strängnäs domkyrka har sannolikt haft sin ursprungliga placering i Jungfru Marie psaltares brödraskaps kapell (nuvarande Sakristia II). Donatorer kan ha varit biskop Mattias Gregersson (Lillie) och hans bror, riksrådet och riddaren Folke Gregersson (Lillie), avbildad som den gammaltestamentliga Gideon på skåpet. ”Gideon” har nämligen liljor på sin rustning i samma vapenfärger som ätten Lillie, och släkten markeras också via vapensköldar i miniatyr i altarskåpet.

Att sätta in sig själv som aktör i de heliga motiven var etablerat i renässansens Italien, där medlemmar av mäktiga familjer lät avbilda sig som personifikationer av heliga gestalter i altartavlor och fresker. På så sätt medverkade de i ritualer och mirakler som spred glans, ära och berömmelse åt ätten. Modern forskning har lyft betydelsen av renässanskonstens religiöst-magiska och politiska innebörd, och här ser vi att motsvarande idégods och bruk även förekommer i Strängnäs Mariaskåp. Följ med på ett digitalt föredrag och hör mer om detta spännande Mariaskåp!

Med Carina Jacobsson, docent vid Uppsala universitet.


Järnåldersexkursion med buss norr om Stockholm
Lördag 20 april, kl. 09.00- ca 17.00. Avfärd från och återkomst till Cityterminalen (busstation ovanför Stockholms centralstation), buss och hållplats skyltas ”Svenska Fornminnesföreningen”.

Exkursionsledare: Mikael Jakobsson & Nanouschka Myrberg Burström (arkeologer m. inriktning mot järnålder och tidig medeltid), samt specialguider Anders Carlsson (arkeologi) och Maria Åkestam (konstvetenskap).

Vi reser i övergångslandet och tiden mellan hedendom och kristendom, och besöker spännande platser från folkvandringstid till medeltid: t.ex. Nordians Hög – Norrsunda kyrka, tingsplatsen i Lunda – offerplatsen i Närtuna, Täby kyrka – Jarlabankes bro. Vi lär oss samtidigt mer om konsten att hitta fornlämningar ute i landskapet och förstå vad de är för något! OBS: var beredd på kortare vandringar i terräng.

Tid: kl. 9.00 PRICK! –17 ca. Avfärd från och återkomst till Cityterminalen (busstation ovan-för Stockholms Centralstation), buss och hållplats skyltas ”Svenska Fornminnesföreningen”. Detaljerat program delas ut vid avgång.

  • Max 45 personer, först till kvarn. Kostnad: 650 kr (fullbetalande) alt. 400 kr (student/doktorand eller max. 25 år). Lunch och kaffe ingår.
  • Anmälan görs till info@fornminnesforeningen.com senast den 5/4, ange namn och om möjligt mobiltelefonnummer. Exkursionen är för närvarande fullbokad, men vi har en väntelista.
  • Bekräfta med betalning senast den 12/4 till Plusgirokonto 53 921-3 eller Swish-nummer 123 600 96 17. OBS: ANGE NAMN i meddelanderutan, oavsett betalningsform, annars vet vi inte vem som betalat!

Årsmöte och föredrag av Mandelgrenpristagare samt avslutande mingel
Onsdag 24 april kl. 17.00. Plats: Historiska museet, Narvavägen 13-17, sal Bifrost. Endast för medlemmar, anmälan till info@fornminnesforeningen.com senaste 17 april.

Mingel med snittar och vin (alt. alkoholfritt) bjuds. Efter mötesförhandlingarna delas årets Mandelgrenspris ut till Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet, för hans insatser med levandegörande, dokumentation och digital visualisering av medeltida byggnader. Priset består av en medalj formgiven av Annie Winblad Jackubowski samt 150.000 kr. Pristagarens föredrag presenteras så här:

Byggnaden som kunskapskälla

I det här föredraget rör vi oss bland timmerstugor och kyrkor, i dialog med Nils Månsson Mandelgren och med bilden som verktyg. Varför ser byggnaderna ser ut som de gör? Vad har de betytt för människorna som levde i och med dem? Resan börjar i Göingebygden och spåren av en gammal högloftsstuga, via rekonstruktion i brandresterna av den gamla timmerkyrkan i Södra Råda, och avslutas i den medeltida Sofiakatedralen i Kiev under hotet av Rysslands drönare och missilattacker.

Kallelse och dagordning skickades ut 3/4 och går att ladda ned här nedanför också. Vi i styrelsen önskar er alla varmt välkomna!


Slaget vid Visby 1361: Legender, historia och materiella källor
Onsdag 22 maj kl 18.00. Plats: Historiska museet, Narvavägen 13-17, sal Bifrost. Föranmälan krävs, ca 30 platser. Hämta din gratis biljett i kassan i samband med evenemanget.

Den danska invasionen på Gotland år 1361 är välkänd genom utgrävda massgravar, spektakulära material och spännande legender. Men hur förhåller sig det bevarade källmaterialet med det senaste århundradets föreställningar om vad som egentligen hände vid Visby år 1361? Stämmer det till exempel att Visbys borgare kallsinnigt förrådde en dåligt utrustad bondehär av barn och gamlingar?

I föredraget lyfts olika tolkningar av slaget fram i en föreläsning som rör sig mellan legender, skriftligt material, mänskliga kvarlevor och föremål från massgravarna.

Med Thomas Neijman, historiker, återskapare och expert på medeltida krigföring.