Svenska fornminnesföreningen är en ideell förening för historisk forskning och kulturminnesvård. Föreningen förvaltar och delar även ut medaljer, stipendier och priser. Här kan du läsa mer om Svenska fornminnesföreningens historia och dess grundande för över 150 år sedan.
SFF grundas
Svenska fornminnesföreningen grundades 1869. Syftet var att ”efterforska, undersöka och bekantgöra svenska minnesmärken och muntliga öfverlemningar från äldre tider, hvilka äro af intresse i etnologiskt, kulturhistoriskt och konstnärligt hänseende”. Grundarna var huvudsakligen intresserade av att söka få fram det nationella, främst i den medeltida konsten. Man önskade skapa en ny nordisk stil, framför allt en nordisk arkitektur. Majoriteten i den första styrelsen bestod av konstnärer.
Oscar Montelius
Arkeologen Oscar Montelius gjorde under sitt verksamma yrkesliv grundläggande insatser för nordisk arkeologi och internationell forskning om förhistorien. Han var till exempel verksam som riksantikvarie och blev invald som medlem i Kungliga Vetenskapsakademien. Föreningen tog en annan riktning när arkeologen Oscar, då amanuens vid Historiska museet, tillträdde som sekreterare i styrelsen 1874.
Arkeologi och konsthistoria att förmedlas ur mer vetenskapliga aspekter. Också den populärvetenskapliga verksamheten blommade upp. Montelius överbryggade en motsättning som funnits de tidigaste åren mellan fornminnesföreningen och Riksantikvarien/Historiska museet. Konflikten baserade sig bl.a. på rädslan för att staten skulle lägga beslag på viktiga forn- och kyrkofynd från landsbygden och därigenom hota regionala anspråk. Montelius kom att bli en förgrundsgestalt under sina 47 ½ år inom föreningen, fram till 1920. Han hade då varit ordförande sedan 1908.
Under de första 36 åren i föreningen gav man ut en årsskrift, Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift. Därefter blev ”Fornvännen”, utgiven av Vitterhetsakademien, föreningens nya skriftliga forum. Samarbetet fortsatte fram till 1965. Av de större publikationer som getts ut kan nämnas ”Arkeologiska Studier” 1932, tillägnad dåvarande kronprinsen Gustav VI Adolf.
Tidvis har föreningens programverksamhet samordnats med Svenska Arkeologiska Samfundet, Samfundet S:t Eriks vänner och med Historiska Museets Vänner.
Kan man äga en kungshög? Tydligen!
Föreningen är den enda i Sverige som äger en kungshög – Kung Ingels Hög. Den ligger söder om Växjö i Småland och skänktes 1870 till Fornminnesföreningen av ägarna till Ingelstads gård, majoren och fru S Cervin.
Om denna kungshög står följande att läsa i Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift 1870, nr 1, s. 23f: ”Klockan halv 3 [den 2 juni 1870] intogo många af mötets deltagare gemensam middagsmåltid å stadshuset. Vid detta tillfälle föreslogos och druckos flere skålar, som stodo i sammanhang med mötets föremål och de förhandlingar som egt rum. Då ordföranden tackade majoren och riddaren S. F. Cervin för en af honom framställd inbjudning att bese Ingelstads berömda kungshög, besvarade denne skålen genom att förklara, det han till Svenska Fornminnesföreningen skänkte detta minnesmärke. Denna underrättelse mottogs med verkligt jubel.”
Lite längre fram står det: ”[Den 3 juni 1870] Omedelbart efter middagens slut företogo styrelsens vid mötet närvarande ledamöter, jämte åtskilliga andra deltagare deri, utfärden till det 1 1/2 mil österut från Vexjö i Östra Thorsås socken belägna Ingelstad för att beskåda och taga i besittning den gåfva föreningen dagen förut erhållit. Redan på afstånd upptäcktes den väldiga kungshögen, dit kosan genast stäldes. Major Cervin helsade högens nya egare, Svenska Fornminnesföreningen, och drack hennes välgångsskål ur en gammal ståtlig vinkanna. Dr Sohlman tackade, och i det han på föreningens vägnar tog högen i besittning, framkallade han för erinringen de sägner och historiska minnen, som voro fästa vid denna bygd. En mängd skålar tömdes sedermera, dels på högen, dels i gifvarens gästfria hem, Ingelstads herregård, derifrån man sent på natten anträdde återresan till Vexjö.”
Föreningen idag
Idag har Svenska fornminnesföreningen varit verksam i 154 år. Vi har över 250 medlemmar och genomför varje år en mängd aktiviteter på plats i Sverige, utomlands, eller digitalt. Föreningen delar ut priser, medaljer och stipendier. Verksamheten är till för alla som är historiskt intresserade! Är du nyfiken på vår verksamhet eller vill tala med någon i styrelsen, kontakta oss på info@fornminnesforeningen.com.
Vill du veta mer? Läs gärna:
Björklund, Annika (red.) (2022). Svenska Fornminnesföreningen 150 år. Minnesskrift från jubileumsåret 2019. Stockholm: Svenska Fornminnesföreningen. Finns att ladda ned här:
Ringstedt, Nils (2017). Svenska fornminnesföreningen: historik, fonder och stiftelser, Monteliusmedaljen, övrig verksamhet. En skrift med anledning av föreningens förestående 150-årsjubileum (1869-2019). Stockholm: Instant Book.
Svenska Fornminnesföreningen 1869-1919 (1919). Stockholm: Cederquists grafiska a.-b.
År 2020, då föreningen fyllde 150 år, gjorde Antikvarisk-Topografiska Arkivet vid Riksantikvarieämbetet en fin och informativ digital utställning om Svenska Fornminnesföreningen.
Svenska Fornminnesföreningens årsmöte i Vexjö den 1-3 juni 1870. Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift nr 1 1870, s. 1-26.
Nerman, Birger 1970. Svenska Fornminnesföreningen. En skildring av de första åren. Till föreningens 100-årsjubileum. Lund 1970.
Lamm, Jan Peder, 1987. Svenska Fornminnesföreningen och Fornvännen. Fornvännen 82, 1987.
Ringstedt, Nils, 1999. Svenska Fornminnesföreningen fyller 130 år. Ledungen 4, 1999.
Se även tidskriftsserierna Hävd och Hembygd som utgavs av SFF 1923-1927, Svenska fornminnesföreningens tidskrift som utgavs 1871-1905 och därefter slogs samman med Fornvännen (1906–), samt Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen: aftecknade och beskrifna (utgavs 1869-1916). I Fornvännen finns ett stort antal artiklar om föreningen och dess verksamhet, publicerade föredrag mm.
Baudou, Evert, 2001. Svenska Fornminnesföreningen och arkeologins etablering. Fornvännen 2001:2.